(English? Bottom of post! <3)
SWE: Vi dyker ner I vår andra forsknings studie! Idag ska vi kika närmare på Stening, Nitsch, Wassmer & Roths studie som publicerades 2002 och handlade om den kardiorespiratoriska stabiliteten hos barn, som var för tidigt födda och födda efter fullgången tid, när de blev burna I bärsjal.
Målet med studien var att undersöka om bärandet I bärsjal kunde påverka barnen negativt, vilket jag framförallt tolkar som att man ville undersöka om det var säkert att bära barn I bärsjal med avseende på barnets andning, saturation/syresättning och hjärtfrekvens/puls.
I studien inkluderades totalt 36 barn, 24 av dem var för tidigt födda (medelvärdet i GÅ vid studietillfället var 30 veckor och medelvikten 1910 g) och 12 var födda efter fullgången tid (medelvärdet i GÅ för dessa var 40 veckor och 3490 g). Barnen övervakades och monitorerades med avseende på fysiologiska parametrar när de var positionerade vertikalt och horisontellt i en bärsjal samt lateralt i en vagn (som ”baseline” eller kontroll). Någon av barnets föräldrar var den som bar barnet men det var en och samma person ur forskargruppen som placerade och positionerade både elektoreder för monitorering och barnen i bärsjalen.
I denna studie ansågs en desaturation vara när
syresättningen sjönk till 88% eller mindre under en 10 sekunders period eller
längre, bradykardi ansågs vara när hjärtfrekvensen var 100 bpm (beats per
minute) eller mindre under minst 10 sekunder och en apne ansågs föreligga när
inga andnings rörelser uppmättes under minst 20 sekunder. Forskargruppen ansåg
en 2% förändring i saturation och en 10% förändring i hjärtfrekvens från
barnets baseline/kontrollvärden (som uppmättes när barnet låg lateralt placerat
i barnvagn) som en kliniskt relevant.
Men vad hittade dom? De kunde inte identifiera en assosciation mellan kliniskt
relevanta förändringar i saturation när barnen bars i bärsjal. De fann dock
(kliniskt irrelevant men statistiskt signifikant) att de för tidigt födda barnen
hade en något lägre saturation i bärsjalen (både i den horisontella och den
vertikala positionen), de barn som fötts efter fullgången tid enbart i den
horizontella positionen, detta i jämförelse med barnens värde när de placerats
lateralt i barnvagnen, själva förändringen var som mest -1% i saturation.
Desaturationer inträffade under studiens gång, men enbart hos de för tidigt
födda barnen. Totalt identifierades 12 episoder av desaturation, 6 av dessa
inträffade när barnet var vertikalt positionerat i bärsjalen, 4 i den
horisontella positionen i bärsjalen och 2 i barnvagnen. En desaturation var i samband med en
bradykardi.
Ett av de barn som inkluderats i studien (som även hade diagnosticerats
med en IVH grad 2) var den som hade de båda dessaturationerna positionerad I barnvagnen,
samma barn hade även den längsta och djupaste desaturationen i studien (barnet
beskrevs då även vara upprörd ”fussing”). Samma barn stod för 3 av de 4
desaturationerna i den vertikala positionen i bärsjalen. Barnet var fött 13
veckor för tidigt och var 100 dagar gammalt när studien genomfördes. Tittar man
närmare på de övriga barn som hade desaturationer (och exkluderar det tidigare
nämnda barnet med anledning av IVHn) så var de yngre än genomsnittet när
studien genomfördes (19.7 dagar post-partum i jämförelse med medelvärdet på 47
dagar), även om de hade en födelse- och aktuell vikt än medelvärdet samt var
födda i en senare GÅ i jämförelse med medelvärdet.
Forskarna hittade inga signifikanta skillnader I hjärtfrekvens
emellan de olika positionerna. De tre bradykardier (som i denna studie ansågs
vara en hjärtfrekvens under 100 BPM under mer än 10 sekunder) som inträffade,
skedde även de enbart hos de (2 st) för tidigt födda barnen.
Forskarna påtalar att den kritik som ofta uttallas om börsjalar ofta
kretsat kring att barn som ännu inte sitter upp av egen förmåga skulle behöva
kämpa för att hålla sin saturation uppe när de bars i sjal, detta enligt
kritikerna beroende på begränsningar i den “torakala motiliteten” (Eng: ”…limitations
of thoracic motility…”), men då denna studie inte fann några statistiskt
signifikanta skillnader i saturation mellan de två positionerna (i bärsjalen)
torde uttalandet att ”endast barn som kan sitta själva kan bäras i bärsjal”
ifrågasättas.
Vad som inte är beskrivet i studien, och som troligen är av intresse för bärandevärlden, är hur bärsjalen knöts, vilken typ av sjal (långsjal eller ringsjal) samt hur barnen positionerades. Det finns inte heller något beskrivet om erfarenheten (eller den faktiska kompetensen i att bära barn) hos den forskare som knöt bärsjalen och positionerade barnen. Vidare, och som forskarna påtalar, så har denna studie enbart genomförts med en typ/modell av bärsjal, bärdon av annan typ, av stadigare och/eller stretchigare typ skulle kunna påverka eller ge andra resultat.
Så, vad tycker du den här studien visar? Påverkar det här resultatet din syn på bärande?
Stening W, Nitsch P, Wassmer G, & Roth B. (2002). Cardiorespiratory stability of premature and term infants carried in infant slings. Pediatrics, 110(5), 879–883.
______________________________________________________________________________
ENG: Let’s dive into our second research study! Today we will look into Stening, Nitsch, Wassmer & Roths article published in 2002 regarding cardiorespiratory stability of premature and term infants when carried in slings.
The aim of the study was to determine if the carrying practice could affect the infant negatively, which I would interpret as an aim to investigate whether or not the practice is safe when it comes to the baby’s breathing, oxygen saturation and the heart rate/pulse.
In the study a total of 36 infants were included, 24 of these had been born pre-term (mean at the time of the study was GA: 30 weeks and mean weight: 1910 g) and 12 had been born term (mean at the time of the study was GA: 40 weeks and mean weight: 3490 g). The babies were monitored while being positioned vertically and horizontally in a sling, and laterally in a pram (as a “baseline”, or control). It was the mother or father of the baby who did the carrying but the positioning of the babies and electrodes for monitoring were done by the same investigator.
Desaturation was considered when the oxygen saturation was below 88% for 10 second or more, bradycardia as a pulse of 100 BPM (beats per minute) or less for a minimum of 10 seconds and apnea as no breathing movement for 20 seconds or more. The researchers considered “clinically relevant changes”to be a oxygen saturation deviating more than 2% from the baby’s baseline (the value when the baby was positioned laterally in the pram) or if the heart rate changed with 10% or more from baseline.
So, what did they find?! They found no association between carrying an infant in a sling and clinically relevant changes in oxygen saturation. The did however found (clinically irrelevant but statistically significant) that the pre-term infants had a slightly lower saturation in the sling (in both the horizontal and vertical position), the term infants only in the horizontal position, when compared to the saturation when positioned laterally in the pram, the change was maximum -1% in oxygen saturation.
Desaturations did occur, but only with the preterm infants. In a total there were 12 episodes of desaturations, 6 of them occurred with the infant positioned vertical in the sling, 4 with the infant in the horizontal position and 2 in the pram. 1 of the episodes of desaturation was accompanied by bradycardia. A single infant (who also had a IVH grade 2) was the one who experienced both desaturations while in the pram, and also the longest and deepest desaturation in the study (simultaneously the infant is described to be “fussing”). This particular infant also represented 3 of the desaturations in the vertical position. The infant was born 13 weeks prematurely and was 100 days when the study was conducted. When looking a bit closer into the infants who experienced the desaturations (excluding the previously mentioned infant due to the IVH) they were younger than the average when the study was carried out (19.7 days in comparison with the mean of 47 days postpartum), although they had a higher mean birth- and current weight and also a higher mean GA.
They found no significant changes in heart rate between the positions, although 3 episodes of bradycardia (in this study considered a heartrate under 100 BPM for more than 10 seconds), also only in (2 of the) preterm infants.
The author points out that critics to infant slings often mention that infants who are not yet able sit unaided might struggle with oxygen saturation while carried due to “limitations of thoracic motility”, since this study found no statistically significant differences in saturation between the two positions in the sling the statement of “no carrying in slings until sitting unaided” could be questioned.
What isn’t disclosed in this study, and that may be of interest for the carrying community, is how the sling was tied, the kind of sling (ringsling or wrap) and how the infants were positioned. There isn’t any information on the experience (or actual competency in carrying) of the investigator who did the tying and positioning. Furthermore, and as the authors mention, this study has only been carried out with one type of sling, carrying aids that are of other types and/or sturdier or stretchier could give other results.
So, what do you consider was proven with this study? Does it affect your view on carrying?
Stening W, Nitsch P, Wassmer G, & Roth B. (2002). Cardiorespiratory stability of premature and term infants carried in infant slings. Pediatrics, 110(5), 879–883.