Känguruvård, Hudnäravård & Babywearing – samma grej? / Kangaroo care, skin-to-skin & Babywearing – same thing?

(English? Bottom of post! <3)

Till stor del på grund av mitt jobb är jag nog petigare än många andra med vissa saker, en av dom är skillnaderna mellan känguruvård, hud-mot-hud/hudnäravård och ”babywearing”. Det kan tyckas lite larvigt men ska man ta sig igenom forskning och läsa ut vad studiens resultatet har visat behöver man ha sina begrepp i ordning, eller i alla fall koll på deras skillnader.  Så, här nedan har jag försökt visa på de skillnader och likheter som faktiskt finns mellan de tre, så går jag in lite mer på varför och när detta kan spela roll.

 

Känguruvård (KMC/KC) Hud-mot-hud/Hudnäravård (S2S)

Babywearing

Vart?

Vid inneliggande vård
eller
hemma.
Vid inneliggande vård eller
hemma.
Vart som.
För vem? Prematurer, låg födelsevikt och/eller sjuka nyfödda barn.

 

Nyfödda barn (oftast), Alla barn.

Alla barn.

När?

Under neonatalperioden och så länge behov finnes (pga hudmognad, tillgängliga resurser eller för tillväxt).

 

Under neonatalperioden eller vid behov (exempelvis vid feber). När som.

Hur?

Barn i enbart blöja, vuxen avkläd på överkroppen.
Ventro-ventral placering i känguruposition.
Så mycket exponerad hud som möjligt. Ventro-ventral placering.

Hur som.

Amning?

På sikt är målsättningen exklusiv amning vid KMC.

 

Amning kan vara en del.

Amning kan vara en del.

Vid utskrivning? Tidig utskrivning till hemmet med stöd och uppföljning vid KMC.

Inga specifika hållpunkter vid utskrivning.

Ej applicerbart.

Varför? För stabilisering av vitalparametrar, främja tillväxt och utveckling, främja anknytning & bindning.

 

För understöd av omställning efter födelsen, underlätta blodsockerreglering och temperaturhållning, främja amning & bröstmjölksproduktion, främja anknytning & bindning.

 

Av lika många anledningar som det finns barn, föräldrar och tillfällen.

Kikar man på tabellen ovan kan man t.ex. se att det finns vissa skillnader (hudexponering, amning, för vem), men att det även skiljer sig åt i varför. Skillnaderna blir extremt viktigt om man vill ta in forskning och vetenskaplig evidens i det hela. Skillnaderna gör att vi inte riktigt säga att vi har vetenskaplig evidens för babywearing om den studie vi hänvisar till är gjord på känguruvård, eftersom de effekter som påvisats kan vara beroende av hudexponering, en eventuell amning, barnets hälsotillstånd eller ålder osv.

I Sverige är känguruvård och hudnäravård stort ffa på sjukhusen och då med de barn som har ett vårdbehov. Allt som inleds med känguru- tenderar att vara för de prematura och/eller lågviktiga barnen medans hud-mot-hud tenderar att användas för exempelvis nyfödda barn på BB/förlossning och den hudnäravården kan då sägas vara allt däremellan. Och för någon som precis argumenterat hårt för att särskilja på begrepp så lär det här sticka i ögonen när jag menar på att begreppen dels överlappar varandra, dels används olika beroende på av vem eller vart de används. Det finns dessutom en diskurs där det förespråkas nya formuleringar för att enklare kunna separera den bredare vårdfilosofin (såsom Kangaroo Mother Care, KMC) från själva aktiviteten att ha barnet i känguruposition i direkt hudkontakt (vilket har hänvisats till som Kangaroo Care), en viss problematik finns då i vem som har ”rätt” och är lämplig att besluta om vilka begrepp som bör användas.

Men om begreppen överlappar, används lite olika, ibland betyder samma sak osv, vad spelar det då för roll?! Jo, det spelar roll när man läser forskning och vill hävda att det finns vetenskaplig evidens för något, för då måste man vara på det klara med vad som har studerats för att därmed kunna avgöra vad som bevisats. Med det sagt så står det självfallet varje person fritt att välja att se att de fördelar som fås av känguruvård för sjuka och/eller prematurfödda barn korrelerar eller bär likheter med det man upplever med sitt äldre barn när man bär det, med ytterkläder på, hem från en tuff tag i lekparken. Upplevelser som den som beskrivs ovan (stort barn, ytterkläder och hem från parken) är ofta fantastiskt givande och något jag absolut tycker man ska prata om, sprida och dela men det är inte vetenskaplig evidens.

En personlig not till det här från mig som är i både den medicinska- och babywearingvärlden är att vi kanske faktiskt behöver prata mer om hur fantastiskt det kan kännas att ha sitt barn nära. Att försöka pressa fram evidens när den inte riktigt finns kan nog många gånger få en helt omvänd effekt, när man istället kanske kunde gå mer på beprövad erfanhet (vilket vi i Sverige, enligt HSL, faktiskt också ska ta hänsyn till när vi vårdar). Att kanske kunna skicka med en bekräftelse till skakiga nyblivna föräldrar som precis skrivits ut att det inte är något fel med att fortsätta ha sina bebisar nära även när man kommit hem, snarast tvärtom, och att det finns hjälpmedel, stöd och anpassningar som kan underlätta om de skulle behövas.

Nästa inlägg blir troligen lite mer om babywearing, vi ses då! 😊


ENG: To a quite large extent, and because of my job, I’m probably a bit more meticulous than many others with some things. One of them are the differences between kangaroocare, skin-to-skin / “skinclose care” and babywearing. It may seem a bit ridiculous, but if you read research and want to know what the results of the study have shown, you need to have your concepts in order, or at least knowledge about their differences. So below I’ve tried to show the differences and similarities that actually exist between the three, even further down the post I’m going into more about why and when this can play a role.

 

Kangaroo Care (KMC/KC)

Skin-to-skin/”Skinclose Care” (S2S)

Babywearing

Where?

Inpatient care or at home.

 

Inpatient care or at home. Anywhere.

For whom?

Prematurely born infants, low birthweight and/or sick/unhealthy newborns.

 

Newborns (most common), all children.

All childen.

When? During the neonatal period and until no longer needed (due to maturity of the skin, available resources or for optimizing growth).

 

During the neonatal period or if needed (for example fever).

Anytime.

How?

Infant wearing diaper only, adult wearing nothing on the upper body.
Ventro-ventral placement in kangarooposition.
As much skin exposure as possible. Ventro-ventral placement. Anyhow.

Breastfeeding?

In the long run, the aim is to breastfeed exclusively (KMC).

 

Breastfeeding can be a part. Breastfeeding can be a part.
At discharge? Early discharge with support and follow-up (KMC).

 

Nothing specific at discharge.

Non applicable.

Why? To stabilize vital parameters, promote growth and development, promote attachment and bonding. To support post-birth adaptation, maintaining stabile bloodsugar and bodytemperature, promote breastfeeding & breastmilk production, promote attachment & bonding.

 

For as many reasons as there is children, parents and occasions.

If you look at the table above you can see that there are some differences (skin exposure, breastfeeding, for who), but it also differs in why. The differences become extremely important if you want to link it to research and scientific evidence. These differences mean that we cannot really say that we have scientific evidence for babywearing if the study we refer to is done on kangaroo care, because the effects may depend on or have their origin from skin exposure, a possible breastfeeding, child’s state of health or age, etc.

In Sweden, kangaroo care and “skin-close-care” are big at the hospitals and with the infants/children who have a need of medical care. Everything that begins with kangaroo- tends to be for premature and/or low-birthweight infants while skin-to-skin tends to be used for newborn babies on maternity wards/Delivery rooms, and the “skin-close-care” can then be said to be everything in between. And for someone who has just argued hard for the relevance to distinguish between concepts, it may be a bit provocative when I say that the concepts partly overlap and partly differ depending on who or where they are used. There is also a discourse that advocates for new concepts to more easily separate the broader care philosophy (such as Kangaroo Mother Care, KMC) from the actual activity of having the child in kangaroo position in direct skin contact (commonly referred to as Kangaroo Care). In this discourse a problem arises in deciding who is appropriate to decide which concepts should be used and how they should be formulated.

But if the concepts overlap, used a bit differently and sometimes means the same, why does it matter?! Well, it plays a role when you study research and want to argue that there is scientific evidence for something, because then you have to be aware of what has been studied in order to determine what has been proven. With that said, every person is of course free to choose to consider the benefits gained from kangaroo care for sick and/or premature children correlate or resemble what you experience with your older child babywearing it home playground in full outerwear. Experiences like the one described above (big children, outerwear and home from the park) are often amazingly rewarding and something I absolutely think you should talk about, spread and share, but it’s not scientific evidence.

On a personal note from me who spend time in both the medical and the babywearing world is that we may actually need to talk more about how amazing it can feel to carry your child close. Trying to state scientific evidence when there isn’t any (or just really little of it) can often get a completely reverse effect than the one sought. Instead we could try to talk about our perceived benefits of babywearing with “proven experience” (which, in Sweden, according to our Health care law, should also be taken into account when we care). To be able to send a confirmation to shaky new parents who have just been discharged that there is nothing wrong with continuing to keeping their babies close when they get home, quite the opposite, and that there are tools, support and adjustments that may facilitate if needed.

 

Next post will probably be a bit more about babywearing, see you then! 😊

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *